IVAN PETROVITJ PAVLOV
Vetenskapsman

 

 

 

 

Den kände neurofysiologiforskaren Ivan Petrovitj Pavlov (1849–1936) hör oskiljaktligt ihop med Keltto och kelttobornas liv. Hans forskningsinstitut ligger i Keltto.

Pavlovs hundförsök som utfördes på 1920-talet är kända över hela världen och de blev grunden för den så kallade behaviorismen, (som länge var en dominerande riktning inom psykologin). Enligt denna teorin kan man med hjälp av inlärning (närmare bestämt betingning) med utvald retning få en individ till en handling eller reaktion (respons), som inte hör till den betingade (upplärde) individens normala beteende.

I sina försök påvisade Pavlov de mekanismer, som påverkar hundars betingade reflexer, och de därmed uppkomna beteendestörningar. När hundarna hörde ett visst ljud före matningen kunde man få dem att koppla ihop maten med ljudet så att det räckte att de hörde ljudet för att få deras saliv att rinna till, även om de inte fick någon mat. Retningen kan vara vad som helst som inte ens behöver ha någon koppling till saken, såsom ljud, färg eller lukt. Men när Pavlov ändrade klockornas ljud så nära varandra att hundarna inte längre visste vad som skulle komma, började hundarna få beteendestörningar och neurotiska symptom.

 

 

 

 

 

Utöver hundarna hade Pavlovs forskningsinstitut även andra djur. Kelttoborna minns särskilt hur Pavlovs schimpanser Rosa och Raphael, när de skulle rastas, kunde slå husmödrarna som skulle ut och mjölka med häpnad.

 


Hem - Historia - Bemärkta personer - Karta